Hur man släktforskar

Släktforskning är en  hobby eller ett fritidsintresse där man får möjlighet hitta sina egna rötter. Man får också uppleva en stor del historia där man kan sätta sig in i hur människorna levde förr. Här följer en mycket kortfattad beskrivning över hur man släktforskar, och om du blir intresserad så låna litteratur på biblioteket eller gå med i en kurs om släktforskning.

När man börjar släktforska ska man börja med att intervjua sina gamla släktingar. De har ofta mycket information, kanske gamla kort och brev. Har man inga släktingar kvar i livet vänder man sig till pastorsexpeditionen på den ort där man vet att personen man vill forska om levat eller avlidit.

På pastorsexpeditionen finns  församlingsböcker (husförhörslängder), död- och begravningsböcker, födelse- och dopböcker, flyttningslängder m.m. Man kan också söka efter anhöriga hos Lokala skattemyndigheten, Länsstyrelsen och SCB.
Mycket av dessa uppgifter är avfotograferade på microkort eller film och kan läsas på biblioteken på orten. Försök också att söka på namn och personer på Internet så kanske du hittar några avlägsna släktingar, detta helst om du har ett icke allt för vanligt namn.

De flesta av böckerna som släktforskaren har nytta av finns på Landsarkiven. Men Svensk Arkivinformation i Ramsele (SVAR) har mikrokort man kan låna (20 kr/st). De lånas via biblioteken, eller så beställer man direkt på Internet och får dessa direkt hem i brevlådan. En förutsättning för att kunna söka denna information hemma är att man måste ha en mikrokortläsare för att titta på dem. Sådana finns i regel på biblioteken.

Vet man sin anas födelsedatum och år så kan man börja i födelseboken. Där får man reda på födelsedatum och för det mesta också dopdatum, föräldrarnas namn, födelseplatsen och vilka som varit faddrar.

Sedan går man till husförhören. Där hittar du hela familjen, du kan se deras kunskaper, om de hade tjänstefolk eller andra som hörde till hushållet. Där står också om någon dött eller om det hänt personer något särskilt. Här står också när någon flyttat. Sedan följer man husförhören framåt och bakåt.

När någon dött tittar man i dödboken. Där hittar man dödsdatum och eventuellt begravningsdatum, var personen dog, dödsorsak och hur gammal personen var när han dog.

När någon flyttat tittar man i utflyttningslängden. Där står varifrån personen flyttat och vart. Sedan får man titta i inflyttningslängden i den församling personen flyttat till.

Har någon gift sig får man titta i vigselboken. Där hittar man vilka som gift sig, lysningsdatum, vad de gifta arbetar med och ibland vilka som är deras föräldrar.

Detta var en kortfattad beskrivning av hur man släktforskar och om ni fått något intresse för denna hobby så tycker jag ni skall ta kontakt med någon släktforskarförening på orten där ni bor för att få hjälp att komma igång.

När du sedan kommer igång så försök att gå så djupt i  forskningen som möjligt så kommer du att få lära dig mycket historia och en bra inblick hur dom levde förr.
Att bara veta ett namn och levnadsår om en förfader säger ungefär lika mycket som telefonkatalogen om dig, försök därför ta reda på mer både om den enskilda människan och den tid han levde i.

Låna böcker på biblioteket och läs om bygden dom levde i, om yrket dom utövade och krigen dom kämpat i.

I slutet av 1800 talet utvandrade omkring en miljon svenskar till Amerika. Emigrantinstitutet i Växjö samlar in uppgifter om dem både från inhemska och amerikanska källor. Det finns också siter på Internet där du kan söka på invandrade i Amerika.

Hoppas detta kan vara till en liten hjälp att komma igång med att finna dina rötter, och jag kan garantera dig att du får en trevlig hobby där det inte finns något slut:o))

Lycka till!!